Lägerhistoria

Skriv färdigt följande berättelse och skicka den till Lägerkommittén (LÄKO).
Ladda ner: Fjäll 12 Lägerhistoria.doc
Skicka in er lägerhistora till nilsoskar@malarkarret.se senast 2012-04-01.

ÅRET PÅ VÅRAT LÄGEROMRÅDE I VALDALEN.
En gnistrande klar och kall decembernatt sågs en räv komma springande över gårdstunet. Det var stjärnklart och himmeln lystes upp av fullmånen, och fjällkammen avtecknade sig mot horisonten.

Räven lyckades få tag i en höna som han höll mellan käftarna, när han smög iväg från hönshuset.

Inne i hönshuset var det ett förskräckligt kacklande efter hans framfart. Det tog en bra stund innan det blev lika tyst som det varit innan rävens jakt,och då blev det också mycket tyst. Kylan kunde nästan höras i luften.

Det knackade och knäppte i husväggarna som var alldeles rimfrostiga. Röken från gårdsfolkets hus stod som en vit pelare upp ur skorstenen i den kalla natten.

Det är snart julafton och gårdsfolket kommer sent i säng vid julförberedelserna. En skål med nykokt gröt är utställd till ”småfolket” som brukar komma fram på nätterna innan julafton. Massor av snö har fallit de senaste dagarna och husfar har skottat upp stora vallar på vägen runt huset, för att gårdsfolket skall kunna ta sig fram.

Det är så mycket snö, att gårdens fönster nästan inte syns för de höga vallarna. Mitt på gården står årets julgran med tända ljus hela natten.
Plötsligt blir jag medveten eller kanske rentutav  väckt av småfolket som tisslar så där ihärdigt som bara de kan när de vill något.

Som tur är kan inte gammalscouterna och de andra vuxna, bara en del med barnasinnet kvar se eller höra dem, de vuxna drömmer eller?

-Tss, tss blobling boj...sa en försynt liten rödlätt och fräknig filur i en grå och möljig rock och en något för stor och sliten grön, gul och röd samemössa över sin ruffsiga kallufs, av mig kallad Fjolle.

-Va? Vad vill ni det är ju inte dags ännu natten är fortfarande svart......svarade jag yrvaket.

-Tss, tss granen lyser ju så grann på gården, den gnistrar nästan som vår förlorade silverskatt, som oteringarna tog och Fylkefar Fu varken vill eller kan hjälpa oss, kan dun inte be alla scouterna hjälpa oss hitta den, men vänta till kung Bore släppt greppet och det vita fluffet har smält bort så kan ni se ledtrådarna vi fått av Fu som ligger under snön eller vad ni kallar det!

-Ööh....

Sedan verkade Fjolle försvinna i mörkret bakom granens gnistrande sken.

Jag sätter mig upp i bingen och gnuggar sömngruset ur  mina ögon, drömde jag eller var det verkligen Fjolle?????

Sakta övergår natten till dag och det blir ljusare på gårdsplanet.

Men titta, där borta på den stora ängen, där våra tält skall stå på FJÄLL 12 nästa sommar, där avtecknar sig några siluetter som rör sig. Vad kan det vara? De kommer närmare och närmare

…Jo är det inte två…..?

SKRIV FORTSÄTTNINGEN PÅ BERÄTTELSEN I PATRULLEN.
LÅT DEN SLUTA MED FÖLJANDE AVSLUTNING:

Nu kom äntligen dagen, som scouterna väntat på! Tänk att få kliva ur bussen med ryggsäcken och kårens hela tältutrustning på den härliga lägerängen, tänk att få slänga sig ner på rygg i gräset och spana in den blå sommarhimlen, titta på fjällvråken som ryttlar över skogsbrynet, tänk att ha en hel spännande lägervecka framför sig på Fjäll 12.