Du är här: Hem / Om oss / Om vår scoutkår / Kårens traditioner

Kårens traditioner

Uptagning av nya scouter

Varje år gör vi en formell invigning av de nya scouter som börjat hos oss. Då får de sin scouthalsduk. Från och med 2011 genomförs invigningen i november, med en saling nära naturen.

Tidigare gjorde kåren upptagningen i samband med ett adentsfirande i Berga kyrka. Det var Birgit Svensson, som födde idén att låta högtiden äga rum i kyrkan. Det föll sig ganska naturligt eftersom den då blivande kyrkoherden Nils Hilberts var med och grundade kåren. Han var dessutom kårens kaplan och bidrog till att kyrkan höll kåren med gratis lokal på Knektgatan.

 

Start 1973

I den lilla vandringskyrkan, som nu finns i Vidingsjö, hade man i december 1973 den första högtiden. Birgit Svensson och dåvarande komminister Anders Nisbel stod för genomförandet. Kyrkans ungdom ställde också upp och framförde ett kyrkospel.

Det blev ett lyckat arrangemang. året därpå upprepade man sammankomsten i kyrkan och ett stort antal anhöriga slöt upp. I den nya kyrkan, som kom till 1978, fanns det plats för fler, och dessutom kunde man inbjuda föräldrarna att efteråt dricka en kopp kaffe i samlingssalen.. Ett bra tillfälle att värva nya ledare till kåren.

Traditionellt har det alltid varit präst och musiker från kyrkan som medverkat tillsammans med kårens egna scouter. Icke minst har juniorernas ljuståg varit ett mycket uppskattat inslag och alla minns vi den stämningsfulla avslutningen "O, helga natt".

Adventshögtiden har även givit tillfälle, att under högtidliga former inviga nya scouter, och förra året, 2003, kunde Birgit se tillbaka på en 30-årig omtyckt tradition - en tradition, som vi hoppas skall få leva vidare.

 

- Grötfester - Grötfester - Grötfester - Grötfester -

Varje ju samlas ledare och föräldrar till en gemensam grötfest. Detta är en lång tradition i kåren.

Framför mig har jag ett dokument, som också hör till  Bergas historia. Där står skrivet:

Gröt, gröt
Gott, gott
Sött, sött
Tack, tack
                 
       De ´gamle´   
            
Här möter vi en inspirerad minimalistisk  dikt i den seriösa genren, vars möte vi gör en gång om året vid den rituella grötfesten. Tilläggas kan, att detta alster framfördes vid grötfesten 2003. Det var den 38:e i ordningen i en lång rad av lyckade samlingar. Men hur började det?

När kåren var ung, satsade Margit Landstedt och Astrid Karlsson djärvt och bjöd in till grötfest i scoutlokalen på Knektgatan veckan före jul. överraskande många slöt upp. Stämningen var hög och gröten god, så man bestämde, att detta måste göras om. Kanske bidrog de julklappar, som Margit och Astrid tillverkat och som de delade ut till alla närvarande, till beslutet. Så blev det en kär tradition. Stora lyft blev det, när man kunde ha grötfesten först i ånestad och sedan i Lillgårdsskolans matsal. Det var trivsamma lokaler och högt i tak. Gröten oftast kokt av Birgit Svensson hade på den tiden en särskild bouquet.

Programmet har varit tämligen likartat genom åren. Det har sjungits ”inhemska” sånger, flera godbitar författade av Olle Lööw, vår egen hovskald. Särskilt har vi tagit till våra hjärtan hans "Att segla uppför Tinnis".

 

Att segla uppför Tinnis...

Att segla uppför Tinnis i en undervattensbåt
Säg vore inte det nått ganska kul.
Då kunde vi få se när vi drar fram upp på vår stråt
hur Berga-borna stökar inför jul.
Vi seglade åstad och hissa upp vårt periskåp
och såg hur människor jobbade med pyssel och med knåp.
Och uti alla fönster, uti villor och i hus
så lyste det så glatt av juleljus.

Men inte riktigt uti alla fönster var det tänt.
Nej, här och var det verka ganska natt.
Vi tänkte då att här vi måste kolla vad som hänt,
vi ankra upp att se hur det var fatt.
Vi pulsade i nysnön som låg kvar på trottoar´n
och ifrån huset hördes gråt ifrån ett litet barn.
Vi tittade i fönstren in, vad tror ni att vi ser?
Jo, allting där är ganska upp och ner.

På bordet uti köket stod en skinka, bränd och svart
i hallen stod en halvklädd julegran.
Vi tänkte, att här måste julen få en dålig start.
Så fick vi plötsligt se vårt lilla barn,
Vi ropade helt vänligt: "Var har du din far och mor,
och finns ej här i huset någon syster eller bror?"
Det stackars lilla barnet bara snörvlade och tjöt:
"Dom är i Lillgård och äter gröt"


Så har det varit grötrim, och genom åren har diktarinspirationen flödat och lett till månget gott skratt. Här har hembygdskänslan lyfts fram, nostalgin blommat och kärleken till julen och gröten tydliggjorts i våghalsiga taktfasta rim som t. ex. :

När tomten stretat ett helt år,
Han stegen vänder mot Berga scoutkår.
Ty  där, det vet han, finns nå´t gott,
 som han inte på ett helt år fått.
Den godaste gröten i hela stada
Ej bättre finns i tomtens lada.

 

Lite filosofiskt spekulerar några nöjda rimmare:
Gröt och skinka i ljuv förening
ger en vink om livets mening.

 

Vem har inte köpt lotter och lycklig gått hem med ett par grytlappar, tillverkade av Gunilla. Välförtjänta ledare och funktionärer har uppmärksammats vid märkesutdelning och ordföranden har som sig bör tackat alla, som bidragit till goda resultat. Numera hålls grötfesterna i vår egen Scoutgård. Vi är inte så många som tidigare, men gemenskapskänslan är dock densamma. Och som vanligt brukar Tomten avsluta kvällen med sina funderingar om vår vandring här på jorden.

 

Julmarknad och granförsäljning

En viktig del av finansieringen av vår verksamhet är den årliga julmarknaden och julgransförsäljningen. Dessa aktiviteter bygger på en lång tradition inom kåren.
  
Från början stöttades kåren av kyrkan i form av betalda hyror, villigt utlånade lokaler och andra bidrag. Numera far man inkomster i form av statliga och kommunala bidrag, medlemsavgifter, avkastnig från fonder och gåvor och inte minst från försäljning, marknad och lotterier.

Vidingsjögården

Så länge Vidingsjögården var i kyrkans ägo turades avdelningarna vintertid om att ha kaffeservering där för allmänheten på söndagar, ibland med musikunderhållning och andaktsstund.

Julmarknaderna

Den allra första basaren hölls i österbergagården, men från december 1973 hade vi julmarknad med kaffeservering och luciatåg i ånestadgården. Den gången blev nettot 2000 kronor. En viktig inkomstkälla vid julmarknaderna var julgransförsäljningen. Granarna höggs av seniorscouterna och fraktades egenhändigt till stan. Numera köper vi ju huggna granar. A v bl a utrymmesskäl flyttades marknaden senare till Vidingsjöskolan och numera äger den ju rum vid och i Scoutgården.

Även Påsklotterier

Scoutgården och med Scoutgårdens tillkomst blev behovet av pengar stort och på initiativ av Anders Adler startade Oldscoutgruppen lotteri och försäljning i Berga Centrum veckan före påsk -97. Det blev snabbt tradition med lotteri och försäljning vid både Jul och påsk i Berga C, vilket inneburit mycket arbete för oldscouterna men också värdefulla inkomster för kåren.

Nämnas bör också inkomsterna från föräldragruppens 100-kronorslotteri och "enkronaslotterier" i Berga C, där pensionärer förmedlade av Margit Landstedt sålt lotter åt kåren i många omgångar.

Ursprungstexten skriven av av Sören Johansson och Gunilla Prollius, uppdaterat med aktuell information av Lena Strömbäck.